Bygglov eller anmälan?

Behöver vi bygglov eller räcker en anmälan för ventilationssystemet?

Denna vägledning vänder sig till BRF-styrelser, fastighetsägare och professionella förvaltare som vill avgöra om ventilationsåtgärder kräver bygglov enligt Plan- och bygglagen (PBL) eller endast anmälan enligt Plan- och byggförordningen (PBF) och Boverkets allmänna råd (BFS 2017:4; VÄS 3). Texten baseras på PBL 9 kap. 2 §, PBF 6 kap. 5 § och VÄS 3:s definitioner av installation och väsentlig ändring.

Bakgrund och syfte

En korrekt bedömning av bygglovs- eller anmälningsplikt i ventilationsprojekt är avgörande för att säkerställa byggnadens driftssäkerhet, energieffektivitet och efterlevnad av rådande regelverk. Felaktig klassificering kan medföra förseningar, extra kostnader och risk för byggsanktionsavgift. Denna guide hjälper er att tidigt identifiera vilka åtgärder som kräver formellt beslut och vilka som endast behöver anmälas. Genom att samordna projektering, installation och OVK-kontroller minimeras driftavbrott och säkerställs optimal funktion under hela systemets livscykel. Arbetet bygger på gällande lagstiftning och Boverkets allmänna råd (VÄS 3) för att ni ska kunna fatta välgrundade beslut och undvika onödiga kompletteringar. Tidigt ställningstagande ger bättre möjlighet att optimera projektets budget och tidsplan.

När krävs bygglov? (PBL 9 kap. 2 §)

Bygglov krävs vid nybyggnad, tillbyggnad eller annan väsentlig ändring som påverkar byggnadens volym, bärande konstruktion eller yttre form. För ventilationsprojekt är typiska exempel:

• Installation av FTX-aggregat, fläkthus eller schakt som bryter taklinjen.
• Genomföringar i yttertak eller fasad som ändrar byggnadens uttryck.
• Vertikal kanaldragning genom bärande bjälklag som kräver håltagning i stomme.

Observera: Kulturhistoriskt värdefulla byggnader har normalt inga lättnader – hör alltid med byggnadsnämnden tidigt.

När räcker en anmälan? (PBF 6 kap. 5 § & VÄS 3)

En åtgärd som betraktas som installation av en anordning för ventilation är alltid anmälningspliktig. För ändringar gäller att endast väsentliga ändringar kräver anmälan. En väsentlig ändring definieras som en åtgärd som påverkar inomhusluftens kvalitet och som kan medföra risker för försämrad luftkvalitet, fukt- eller mögelskador, ökad radonhalt eller hälsofarliga föroreningar, samt som kräver omprojektering, injustering av hela systemet eller funktionskontroll enligt 5 kap. 1 § PBF.

Definition: väsentlig ändring enligt VÄS 3

Med väsentlig ändring av en anordning för ventilation avses åtgärder som påverkar inomhusluftens kvalitet och som, om de utförs felaktigt, kan leda till risk för försämrad luftkvalitet, fukt- och mögelskador, ökad radonhalt eller hälsofarliga föroreningar i koncentrationer som medför negativa hälsoeffekter eller besvärande lukt. Ändringar som kräver ny projektering, injustering av hela ventilationssystemet eller funktionskontroll enligt 5 kap. 1 § PBF utgör normalt en sådan väsentlig förändring .

Exempel på anmälningspliktiga åtgärder

• Installation av ny styr- eller reglerutrustning för hela eller betydande delar av ventilationssystemet.
• Installation av reningsutrustning eller ändrade funktioner (ozon, jonisering etc.).
• Installation eller byte av aggregat, fläkt, ventilationskanaler eller värmeväxlare som påverkar luftflöden eller luftkvalitet.
• Ändring av anordning för ventilation för att anpassa luftflöden vid verksamhetsbyte, förändrad planlösning eller ökat personantal.
• Byte av systemtyp (t.ex. S → F, FX, FT, FTX) med undantag för S → F i en- eller tvåbostadshus.

Exempel på icke anmälningspliktiga åtgärder

• Byte av fläkt, fläktmotor eller luftfilter och liknande underhåll som inte påverkar flöden.
• Byte av don eller ventiler till likvärdiga modeller.
• Byte från självdragsventilation (S) till mekanisk frånluft (F) i en- eller tvåbostadshus.
• Energieffektiviserande åtgärder, t.ex. byte av elbatteri i tilluftssystemet.
• Installation av energimätare eller annan utrustning för avläsning av energidata.

Arbetet får inte påbörjas förrän startbesked erhållits från byggnadsnämnden vid anmälan.

Energiprestanda och hållbarhetskrav

Ventilationsåtgärder påverkar direkt byggnadens energianvändning, driftkostnader och klimatavtryck. Enligt Plan- och byggförordningen (2011:338) definieras energiprestanda som den mängd levererad energi som krävs för uppvärmning, kylning, ventilation, varmvatten och belysning vid normalt bruk, exklusive energi från sol, vind, mark, luft eller vatten som alstras på platsen . Vid både bygglov och anmälan kan kommunen begära in beräkningar som visar hur det nya ventilationssystemet påverkar energiprestandan. Genom att tidigt samarbeta med energikonsult eller projekteringsansvarig kan ni säkerställa att regelverkets krav på energieffektivitet uppfylls, vilket oftast leder till snabbare handläggning och lägre driftskostnader över tid.

Riskbedömning och egenkontroll

Enligt PBF 6 kap. 8 § och Boverkets allmänna råd (BFS 2017:4; VÄS 3) ska potentiella risker för fukt, mögel och radon bedömas innan ventilationsarbetet påbörjas. En detaljerad ventilationsritning samt en omfattande egenkontrollplan är grundläggande underlag för kontrollansvarig (KA). Riskbedömningen dokumenteras och bifogas anmälan eller bygglovsansökan, och ska omfatta kontrollpunkter för luftflöde, täthetsprovning och funktionskontroll före driftstart.

Checklista innan beslut

1. Är åtgärden installation eller väsentlig ändring enligt VÄS 3?
2. Påverkas luftkvalitet så att omprojektering och injustering krävs?
3. Krävs åtgärden ny funktionskontroll (OVK)?
4. Ändras byggnadens volym, fasad eller bärande delar?
5. Behövs situationsplan och fasadritningar (vid bygglov)?

Obligatoriska handlingar (PBF 6 kap. 8 §)

• Fastighetsbeteckning, adress och byggherreuppgifter.
• KA och preliminär tidplan.
• Ventilationsritning, flödesschema och egenkontrollplan.
• Vid bygglov: situationsplan och fasadritningar.

Process & tidslinje

1. Förstudie: Inventering och bedömning av lov-/anmälan.
2. Inlämning: Digital ansökan med kompletta handlingar.
3. Beslut: Startbesked inom 4 v (anmälan), bygglov normalt inom 10 v.
4. Utförande: Installation enligt kontrollplan; löpande egenkontroller.
5. Slutbesked: Driftstart först efter slutbesked; injustering och funktionskontroll ska vara genomförda.

Vanliga fallgropar

• Projektstart innan startbesked → byggsanktionsavgift.
• Bristfälliga handlingar fördröjer handläggning.
• Otillräcklig samordning med el och brandskydd → extrakostnader.

Budget och tidsplanering

För att undvika överraskningar bör ni tidigt upprätta en detaljerad budget och tidsplan. Budgeten bör omfatta kommunala handläggningsavgifter, konsultarvoden för projektering och kontrollansvarig (KA), kostnader för start- och slutbesked samt injustering och funktionskontroller. Handläggningsavgifter varierar mellan kommuner – kontakta byggnadsnämnden för aktuella satser. Konsultarvoden kan baseras på offerter och fast pris eller timtaxa. Tidsplanen bör avsätta cirka 4 veckor för startbesked vid anmälan, 10 veckor vid bygglov, samt tid för efterkontroller. En tydlig budget- och tidplan minskar risken för förseningar och kostnadsökningar.

Praktiska tips

• Begär villkorsbesked vid osäkerhet om tolkningen.
• Samordna injustering, el och brandskydd i projekteringen.
• Planera OVK-kontroll parallellt för att undvika dubbla driftstopp.

E-posta Ring