Vanliga frågor om energibesparing med ventilation

Energieffektiv ventilation – grunden för lägre driftkostnader och bättre inomhusklimat

Ventilationen är ofta den största enskilda orsaken till värmeförluster i både flerbostadshus och villor. När uppvärmd inomhusluft ventileras bort måste lika mycket kall uteluft värmas upp – en process som snabbt driver upp energikostnaderna om ingen värmeåtervinning finns. Samtidigt kräver lagstiftningen ett visst minimiflöde för att förebygga fukt, radon och ohälsosamt höga koldioxidnivåer. Utmaningen är därför att ventilera exakt så mycket som behövs och att återvinna så stor andel av frånluftens energi som möjligt. Med rätt teknik och driftstrategi kan fastighetsägare och villaägare minska både värme- och fläktel betydligt, utan att kompromissa med inomhusmiljön. Denna FAQ förklarar hur.

Varför hänger ventilation och energikostnader ihop?

Ventilation är en av de mest energipåverkande funktionerna i en byggnad. Varje gång inomhusluft ventileras ut, förloras värmeenergi som först måste återföras till den inkommande kalla uteluften. Detta innebär att ventilationssystemet direkt påverkar uppvärmningsbehovet – särskilt under årets kalla månader. I många byggnader kan så mycket som 25 procent av värmeförlusterna kopplas till ventilationen.

Den största energiposten uppstår när frisk uteluft värms till inomhustemperatur. I system utan värmeåtervinning – exempelvis äldre självdragssystem eller mekaniska frånluftssystem – försvinner all värme i frånluften rakt ut. Även elen som krävs för att driva fläktarna i mekaniska system utgör en betydande kostnad, särskilt om fläktarna saknar varvtalsstyrning eller är i drift dygnet runt.

Skillnaden mellan ett effektivt och ett ineffektivt ventilationssystem kan vara dramatisk. Ett väl injusterat FTX-system med hög värmeåtervinningsgrad och behovsstyrd fläktdrift kan ha mindre än hälften så hög energikostnad som ett äldre, okontrollerat system. Därför är ventilationen ett självklart fokusområde vid energieffektivisering, både i flerbostadshus och småhus.

Hur kan man minska energiförlusterna från ventilationen utan att försämra inomhusklimatet?

För att spara energi i ett ventilationssystem utan att tumma på luftkvaliteten krävs en kombination av teknik, styrning och underhåll. Ventilationens primära uppgift är att avlägsna föroreningar och tillföra frisk luft – detta får inte försämras, även om målet är att minska energianvändningen. Nedan följer de mest effektiva sätten att uppnå båda målen samtidigt.

1. Återvinn värmen i frånluften

Installera ett FTX-system eller en frånluftsvärmepump. Med värmeväxling återvinns mellan 50 och 85 % av värmen i frånluften, vilket drastiskt minskar uppvärmningsbehovet. Det är ett av de mest effektiva sätten att sänka energikostnaden för ventilation.

2. Behovsstyr ventilationen

Använd sensorer (CO₂, fukt, närvaro) eller tidsstyrning för att automatiskt anpassa flödena efter användning. Genom att minska luftflödet när ingen vistas i lokalen sparas både fläktel och värme. Grundventilation ska dock alltid upprätthållas.

3. Injustera luftflöden

Se till att rätt luftmängd går till rätt rum. Överventilering leder till onödiga värmeförluster och underventilering försämrar luftkvaliteten. En korrekt injustering sparar ofta 10–30 % energi genom att eliminera överflöden.

4. Säsongsanpassa drift och flöden

Sänk luftflödet något vid kallt väder, öka vid hög fukt eller när kyla kan utnyttjas naturligt (nattkyla). Smarta styrsystem kan växla mellan driftlägen och optimera flöden utifrån årstid eller temperatur.

5. Optimera luftdistributionen

Effektiv luftutbyteseffektivitet innebär att man får bort föroreningar där de uppstår och tillför frisk luft där människor vistas – utan att överventilera. Justering av donplacering, temperatur på tilluften och luftvägarnas frihet påverkar detta direkt.

6. Byt till energieffektiva fläktar

Gamla fläktmotorer med låg verkningsgrad kan bytas mot moderna EC-fläktar. Tillsammans med varvtalsstyrning (frekvensomriktare) kan elförbrukningen minska med upp till 50 % beroende på driftläge.

7. Underhåll regelbundet

Rena filter och kanaler minskar tryckfall och sparar fläktenergi. Kontrollera också aggregatets funktion – om värmeväxlaren är igensatt uteblir återvinningen och onödig energi förloras.

8. Isolera ventilationskanaler

Kanaler som går genom kalla utrymmen bör vara isolerade för att minimera värmeförlust från tilluften och undvika oönskad uppvärmning av frånluft. Tätning av läckor i kanalnätet är också viktig.

Genom att kombinera dessa åtgärder kan energianvändningen från ventilation minska kraftigt – ofta med 30–60 % – utan att luftkvaliteten försämras. Det handlar inte om att ventilera mindre, utan att ventilera smartare.

Vad är den mest energieffektiva ventilationslösningen för flerbostadshus?

Ur ett strikt energisynpunkt är ett självdragsventilationssystem (S-system) det mest energisnåla. Det drivs helt utan el och har låga luftflöden, vilket innebär att det inte kräver någon driftenergi och ger minimal ventilationsenergi i byggnadens totala energibalans. Systemet bygger på naturliga tryckskillnader och är därför oslagbart billigt i drift – rent tekniskt alltså den mest energieffektiva lösningen.

Men – och det är ett viktigt men – självdrag uppfyller sällan dagens krav på luftkvalitet, komfort eller hygien. Luftflödena blir ofta för låga sommartid och för höga vintertid. Förorenad luft kan spridas mellan rum och lägenheter, och det saknas möjlighet till filtrering. Självdrag uppfyller därmed inte alltid myndigheternas riktvärden för tillräcklig luftomsättning eller kontroll över inomhusmiljön. Det är också svårreglerat, särskilt efter energirenoveringar då husen blir tätare.

Därför väljer många bostadsrättsföreningar att konvertera till balanserad ventilation med värmeåtervinning (FTX-system). Ett FTX-system är mer energikrävande i drift än självdrag, men det kompenseras med återvinning av upp till 85 % av värmen i frånluften och kontrollerade luftflöden i varje bostad.

Sammanfattning:

• Självdrag = lägst energiförbrukning och ingen eldrift – men sämst luftkvalitet och styrbarhet.
• FTX = högre driftenergi – men drastiskt minskade värmeförluster och bättre inomhusklimat.

Så även om självdrag vinner i energisnålhet, väljer de flesta föreningar FTX för att uppfylla myndighetskrav, boendekomfort och framtida energieffektivisering som helhet.

Hur mycket energi kan sparas med värmeåtervinning i ventilation?

Värmeåtervinning i ventilationssystem är en av de mest effektiva åtgärderna för att minska energikostnader i byggnader. Genom att återvinna värmen i den luft som annars skulle ventileras ut, minskar behovet av att värma den inkommande kalla luften. Det kan spara mellan 50 och 85 procent av den energi som annars krävs för att värma tilluften, enligt tillämpade exempel.

Effektiviteten beror på systemets typ, dimensionering och drift. Ett väl injusterat FTX-system med högeffektiv värmeväxlare, balanserade luftflöden och god isolering kan uppnå en temperaturverkningsgrad på uppåt 80 procent. Förutsättningen är att systemet underhålls och att komponenter som filter, värmeväxlare och kanaler hålls rena och täta.

I äldre installationer – exempelvis mekanisk frånluft eller självdrag – saknas värmeåtervinning helt, vilket gör dessa system betydligt mindre energieffektiva. Att byta till ett värmeåtervinnande system är därför ofta mycket lönsamt, särskilt i flerbostadshus eller lokaler med hög ventilationsgrad.

Vad innebär behovsstyrd ventilation och hur påverkar det energianvändningen?

Behovsstyrd ventilation innebär att luftflödena i ett ventilationssystem anpassas efter den faktiska användningen av lokalerna – till exempel efter antal personer, fuktproduktion eller tid på dygnet. Syftet är att ventilera mer när det behövs, och mindre när utrymmena står tomma. Detta ger stora möjligheter att spara energi utan att försämra inomhusmiljön.

I ett traditionellt system är fläktar och luftflöden ofta konstant aktiva oavsett om byggnaden är i bruk eller ej. Det leder till onödig energianvändning för både fläktdrift och uppvärmning av ventilationsluft. Med behovsstyrning kan flöden regleras med hjälp av sensorer – t.ex. koldioxid, närvaro, temperatur eller fuktsensorer – eller via schemalagd styrning (tidsstyrning).

Energieffektiviseringens storlek varierar beroende på användningsmönster och byggnadstyp, men besparingar på 10–80 % har dokumenterats i vissa verksamhetslokaler. I bostadshus är energivinsten ofta lägre men fortfarande signifikant, särskilt om ventilationen tidigare varit överdimensionerad. Det är dock viktigt att aldrig understiga de hygieniska minimiflöden som krävs enligt gällande byggregler – exempelvis 0,35 l/s per m² i bostäder – och att flöden automatiskt återgår till normal nivå vid användning.

Behovsstyrd ventilation används ofta tillsammans med modern styrteknik, exempelvis spjällmotorer eller VAV-don (Variable Air Volume), som tillåter finjusterad reglering rum för rum. Resultatet är både minskad energianvändning och förbättrad komfort, eftersom ventilationen anpassas exakt efter behovet i varje del av byggnaden.

Hur mycket energi kan ett FTX-system spara?

Ett FTX-system (från- och tilluft med värmeåtervinning) kan spara en mycket stor andel av den energi som annars går förlorad genom ventilation. I byggnader med äldre system – t.ex. självdrag eller mekanisk frånluft utan återvinning – kan uppemot 25–40 % av den totala värmeenergin användas för att värma upp ventilationsluft. Ett modernt FTX-aggregat återvinner 50–85 % av värmen i frånluften, vilket innebär att uppvärmningsbehovet för tilluften kan minska dramatiskt.

I praktiken kan detta ge en minskning av husets totala uppvärmningskostnad med 20–30 %, ibland mer beroende på tidigare förhållanden. För fläktel är besparingen mer varierande – moderna FTX-aggregat med EC-fläktar och tryckstyrning drar relativt lite el. Om FTX dessutom kombineras med behovsstyrning, injusterade flöden och god tätning av klimatskalet, kan energibesparingen bli ännu större.

I villor med direktverkande el eller äldre frånluft kan återbetalningstiden för ett FTX-system ligga runt 8–15 år beroende på elpris, husets energistandard och val av system. I flerbostadshus blir investeringen större, men besparingen per lägenhet ofta väl värd kostnaden – särskilt om installationen kombineras med energieffektiv renovering eller ombyggnad.

Utöver de ekonomiska fördelarna innebär FTX även förbättrad luftkvalitet, dragfri tilluft och filtrering av uteluften – faktorer som många fastighetsägare och boende värdesätter högt.

Hur fungerar frånluftsvärmepumpar jämfört med FTX?

Frånluftsvärmepumpar och FTX-aggregat är två olika tekniker för att återvinna energi ur frånluften i en byggnad. Båda syftar till att sänka uppvärmningskostnaderna, men de skiljer sig i funktion, verkningsgrad och användningsområde.

Frånluftsvärmepump (FX-system)

En frånluftsvärmepump suger ut inomhusluft från kök, badrum och tvättstuga och utvinner värme ur denna luft via ett köldmediesystem innan luften ventileras ut. Värmen används till att värma tappvarmvatten och/eller vattenburet värmesystem. Tilluften tas in via ventiler i fasad eller fönster.

Fördelar:

• Låg installationskostnad jämfört med FTX
• Relativt enkelt att efterinstallera i småhus med mekanisk frånluft
• Minskade uppvärmningskostnader tack vare återvunnen värme

Nackdelar:

• Ingen kontroll över tilluftens riktning eller mängd
• Värmeåtervinningen påverkas av uteluftens tillgång via ventiler
• Begränsad effekt i större fastigheter – främst lämpligt i småhus
• Behöver regelbundet filterbyte i frånluftsdelen för att upprätthålla verkningsgrad och hygien

FTX-system (Från- och Tilluft med värmeåtervinning)

Ett FTX-system har två fläktsystem – ett för att tillföra filtrerad uteluft till rummen och ett för att föra bort förorenad inomhusluft från våtrum och kök. I aggregatet passerar frånluften en värmeväxlare som överför värmen till tilluften, utan att de två luftströmmarna blandas.

Fördelar:

• Hög värmeåtervinningsgrad (50–85 %)
• Styrda, balanserade luftflöden – jämn temperatur och god luftkvalitet
• Möjlighet till behovsstyrning (t.ex. CO₂ eller tidstyrning)
• God komfort: förvärmd och filtrerad tilluft

Nackdelar:

• Högre installationskostnad och mer utrymmeskrävande
• Kräver projektering, kanaldragning och akustisk planering
• Behöver regelbundet filterbyte på både till- och frånluft för att fungera effektivt och hygieniskt

Sammanfattning: Frånluftsvärmepumpar är en kostnadseffektiv lösning för mindre byggnader där kanaldragning inte är praktisk. FTX är mer avancerat, ger bättre energiprestanda och inomhuskomfort, och lämpar sig för nybyggnation eller energieffektiv renovering i såväl villor som flerbostadshus. Båda systemen kräver filterunderhåll för att fungera som avsett.

Hur fungerar frånluftsvärmepumpar jämfört med FTX?

Frånluftsvärmepumpar och FTX-aggregat är två olika tekniker för att återvinna energi ur frånluften i en byggnad. Båda syftar till att sänka uppvärmningskostnaderna, men de skiljer sig i funktion, verkningsgrad och användningsområde.

Frånluftsvärmepump (FX-system)

En frånluftsvärmepump suger ut inomhusluft från kök, badrum och tvättstuga och utvinner värme ur denna luft via ett köldmediesystem innan luften ventileras ut. Värmen används till att värma tappvarmvatten och/eller vattenburet värmesystem. Tilluften tas in via ventiler i fasad eller fönster.

Fördelar:

• Låg installationskostnad jämfört med FTX
• Relativt enkelt att efterinstallera i småhus med mekanisk frånluft
• Minskade uppvärmningskostnader tack vare återvunnen värme

Nackdelar:

• Ingen kontroll över tilluftens riktning eller mängd
• Värmeåtervinningen påverkas av uteluftens tillgång via ventiler
• Begränsad effekt i större fastigheter – främst lämpligt i småhus
• Behöver regelbundet filterbyte i frånluftsdelen för att upprätthålla verkningsgrad och hygien
• Ytterligare en nackdel med system som självdrag (S), mekanisk frånluft (F) och FX är att tilluften kommer in okontrollerat via ventiler i fasad eller fönsterkarm. Om någon i huset öppnar ett fönster eller en dörr påverkas tryckförhållandena kraftigt. Den uteluft som tidigare kommit in genom ventiler i sovrum eller vardagsrum sugs då istället in via det öppna fönstret. Resultatet blir att övriga rum blir utan ventilation så länge dörren eller fönstret står öppet. Detta försämrar luftkvaliteten och kan leda till instängd luft eller fuktproblem i de påverkade utrymmena.

FTX-system (Från- och Tilluft med värmeåtervinning)

Ett FTX-system har två fläktsystem – ett för att tillföra filtrerad uteluft till rummen och ett för att föra bort förorenad inomhusluft från våtrum och kök. I aggregatet passerar frånluften en värmeväxlare som överför värmen till tilluften, utan att de två luftströmmarna blandas.

Fördelar:

• Hög värmeåtervinningsgrad (50–85 %)
• Styrda, balanserade luftflöden – jämn temperatur och god luftkvalitet
• Möjlighet till behovsstyrning (t.ex. CO₂ eller tidstyrning)
• God komfort: förvärmd och filtrerad tilluft

Nackdelar:

• Högre installationskostnad och mer utrymmeskrävande
• Kräver projektering, kanaldragning och akustisk planering
• Behöver regelbundet filterbyte på både till- och frånluft för att fungera effektivt och hygieniskt

Sammanfattning: Frånluftsvärmepumpar är en kostnadseffektiv lösning för mindre byggnader där kanaldragning inte är praktisk. FTX är mer avancerat, ger bättre energiprestanda och inomhuskomfort, och lämpar sig för nybyggnation eller energieffektiv renovering i såväl villor som flerbostadshus. Båda systemen kräver filterunderhåll för att fungera som avsett.

Hur mycket kan man spara på att installera FTX eller frånluftsvärmepump?

Energibesparingen beror på flera faktorer – befintligt system, byggnadens storlek, användningsmönster och val av utrustning – men det finns tydliga riktvärden.

FTX-system (mekanisk till- och frånluft med värmeåtervinning) kan sänka energibehovet för uppvärmning med 30–60 % i byggnader med tidigare självdrag eller mekanisk frånluft utan återvinning. Verkningsgraden i moderna FTX-aggregat ligger ofta på 70–85 % vid balanserat flöde, vilket innebär att merparten av värmen i frånluften återvinns till tilluften.

Frånluftsvärmepumpar (FX-system) återvinner värme från frånluften, men ofta med något lägre verkningsgrad jämfört med FTX. De är vanligare i villor och kan minska behovet av köpt värme med upp till 40 %. Systemen kombinerar ofta ventilation och uppvärmning av tappvarmvatten och radiatorer, vilket gör dem särskilt intressanta vid nyproduktion eller utbyte av direktverkande el.

Det är också värt att notera att FTX kräver något högre elförbrukning för fläktdrift jämfört med självdrag eller FX-system, men den värmeåtervunna energin överstiger vanligtvis den extra elförbrukningen med bred marginal.

Sammantaget är FTX bäst för energibesparing i flerbostadshus eller ventilationsmässigt svaga byggnader, medan FX-system är ett kompakt alternativ för villor där man vill kombinera ventilation och värmepumpsfunktion utan större ingrepp i huset.

Är det tillåtet att stänga av ventilationen tillfälligt?

Nej, ventilation får i regel inte stängas av helt – inte ens tillfälligt – om människor vistas i byggnaden eller om det finns risk att byggnaden skadas av stillastående luft. Boverkets byggregler (BBR) och Folkhälsomyndighetens allmänna råd slår fast att kontinuerlig luftväxling krävs för att säkerställa god luftkvalitet och förebygga hälsorisker.

I BBR 6:924 och 6:9241 anges att ventilationssystem ska tillföra tillräckliga uteluftsflöden och kunna föra bort fukt, emissioner, lukt och skadliga ämnen. Vid närvarostyrning får flödet aldrig understiga 0,35 l/s per m² när lokalen används, och inte understiga 0,10 l/s per m² vid frånvaro. Att helt stänga av ventilation strider därmed mot dessa krav.

Folkhälsomyndigheten (FoHMFS 2014:18) påpekar att bristande ventilation kan utgöra en olägenhet för människors hälsa enligt 9 kap. 3 § miljöbalken. Om ventilationssystemet stängs av och detta leder till hög luftfuktighet, emissioner, lukt eller förhöjd koldioxidhalt, kan detta utgöra grund för föreläggande enligt miljöbalkens 26 kapitel. Kraven gäller även om byggnaden tillfälligt står tom, eftersom emissioner från byggmaterial fortsätter även vid frånvaro.

Det är alltså inte tillåtet att stänga av ventilationen annat än i mycket korta drifttekniska syften, och bara om byggnaden är helt obebodd och det finns dokumenterat mycket låg emissionsrisk. Förvaltare bör istället överväga att sänka flödet till miniminivå om besparing behövs – inte att stänga av helt.

Hur märker man att ventilationen drar för mycket energi?

Ett ventilationssystem som drar onödigt mycket energi avslöjar sig ofta genom höga driftkostnader och ineffektiva driftmönster. Här är konkreta tecken som kan tyda på överförbrukning:

• Fläktarna går dygnet runt utan behovsstyrning: Om ventilationen körs på full effekt även när lokalerna är tomma, förbrukas onödigt mycket el och värmeenergi. Ett korrekt styrt system ska kunna minska flödena vid låg beläggning eller under nattetid.
• Högt värmebehov trots god isolering: Om byggnaden har låga transmissionsförluster men ändå hög värmeförbrukning, kan ventilationsförlusterna vara orsaken. Avsaknad av värmeåtervinning eller bristfällig funktion i befintligt FTX-system är vanliga faktorer.
• Överflöden i vissa rum: Rum som får mer luft än nödvändigt leder till ökad energianvändning. Detta är vanligt i system som inte är korrekt injusterade eller där tidigare förändringar (t.ex. ombyggnader) har påverkat kanalnätet.
• Igensatta filter: Smutsiga eller gamla filter orsakar onödigt tryckfall, vilket får fläktarna att arbeta hårdare och dra mer el. Filterbyte enligt faktisk nedsmutsning är viktigt, särskilt i fastigheter med mycket partiklar i frånluften.
• Otillräcklig värmeåtervinning: I FTX-system kan en felaktigt fungerande värmeväxlare leda till att stor mängd värme går förlorad. Detta märks t.ex. om tilluften håller låg temperatur även vid korrekt drift eller om avfrostningsfunktioner aktiveras oproportionerligt ofta.
• Obalanserade till- och frånluftsflöden: Vid obalans minskar verkningsgraden i värmeväxlingen, och i vissa fall ökar risken för drag, ljud eller övertryck som trycker ut värme genom otätheter. Systemet bör alltid injusteras för optimal balans.

För att upptäcka energiförluster i ventilationen är det klokt att analysera systemets drifttider, flöden, temperaturer och trycknivåer i samråd med en specialist. En översyn kan ofta avslöja besparingsmöjligheter på 10–30 % eller mer, särskilt i äldre eller dåligt underhållna system.

Är det lönsamt att installera FTX?

Ja, i många byggnader kan ett FTX-system vara en lönsam investering – särskilt om ventilationen idag sker med självdrag eller mekanisk frånluft utan värmeåtervinning. Ett FTX-system kan återvinna 50–85 % av värmen i frånluften och därmed minska värmebehovet för uppvärmning av uteluft avsevärt.

I villor leder det ofta till en besparing på 3 000–6 000 kWh per år. För en bostadsrättsförening eller större fastighet kan den årliga besparingen bli betydligt större, särskilt om man samtidigt genomför injustering och tätning av klimatskalet.

Investeringskostnaden ligger i villor ofta mellan 80 000–120 000 kr beroende på projektets komplexitet. I flerbostadshus är investeringen större, men kostnaden per lägenhet blir lägre vid ett centralt system. Återbetalningstiden varierar – vanligtvis mellan 5 och 15 år – beroende på energipriser, byggnadens energiprestanda och installationsförutsättningar.

Lönsamheten förutsätter att systemet dimensioneras och installeras korrekt, att kanaler isoleras ordentligt och att ventilationsflöden injusteras efter behov. Ett felaktigt installerat eller obalanserat FTX-system kan däremot leda till dålig funktion och hög energiförbrukning.

Det är också viktigt att beakta drift och underhåll: filter ska bytas regelbundet (2–3 gånger per år), och aggregatet bör servas för att säkerställa att värmeåtervinningen fungerar effektivt. När alla faktorer vägs in är FTX ofta både tekniskt och ekonomiskt fördelaktigt – förutsatt att det utförs professionellt.

Är frånluftsvärmepump (FX-system) ett realistiskt alternativ till FTX-ventilation?

Kort svar: Ja – i småhus kan en frånluftsvärmepump vara ett enklare och ibland lönsamt alternativ till FTX, men den levererar normalt lägre värmeåtervinning, sämre luftkomfort och mindre energibesparing. I flerfamiljshus når FX sällan upp till de krav på komfort, balans och energieffektivitet som en bostadsrättsförening brukar efterfråga.

Så fungerar systemen:

• FX – en fläkt suger ut luft från våtrum och andra förorenade utrymmen. En värmepump hämtar värmen ur frånluften och omvandlar den till tappvarmvatten eller värmer radiatorer. Tilluften tas in via väggventiler, vilket innebär att det inte sker någon central luftfördelning i byggnaden.
• FTX – fläktar för både till- och frånluft. En värmeväxlare återvinner 50–85 % av värmen från den utgående frånluften och överför denna till den inkommande tilluften. Systemet ger också balanserade luftflöden i samtliga rum.

Energieffektivitet:

• Återvunnen energi: FTX ger dubbelt till tredubbelt så hög värmeåtervinning som FX, eftersom hela ventilationsflödet passerar värmeväxlaren. Det innebär att FTX ger större besparingar på uppvärmningen än FX, särskilt under vinterhalvåret när behovet av uppvärmning är högre.
• Fläktel (SFP-tal): För installationsprojekt där systemet byggs om rekommenderas ett SFP-tal på cirka 0,6 kW/(m³/s) för FX och 1,5 kW/(m³/s) för FTX. FTX förbrukar mer fläktel, men den högre värmeåtervinningen gör att den totala energibesparingen ofta är mer fördelaktig i kallare klimat.

Komfort och luftkvalitet:

• Balanserad luft: FTX-systemet fördelar förvärmd, filtrerad tilluft till alla rum i byggnaden och minskar risken för drag och kallras. FX-systemet förlitar sig på väggventiler, vilket innebär att luftfördelningen kan bli ojämn, särskilt vid kallare väder eller dåligt isolerade väggar.
• Radon och lukt: FTX ger bättre kontroll på undertryck och minskar risken för radonintrång genom marken. Detta är något som FX och självdragssystem inte alltid klarar av till samma grad.

Installation och ekonomi:

• Villor: Frånluftsvärmepumpar är enklare att installera och kostar normalt mellan 60 000–90 000 kr. Besparingarna varierar mellan 1 500–3 000 kWh/år beroende på husets storlek och klimat. FTX-system kostar 80 000–120 000 kr och sparar 3 000–6 000 kWh/år, vilket gör att återbetalningstiden kan bli kortare vid högre energipriser.
• Flerbostadshus: Individuella frånluftsvärmepumpar per lägenhet kan bli tekniskt komplicerade och underhållskrävande. Central FTX är oftast det mest praktiska och energieffektiva valet, särskilt för större fastigheter.

Drift och underhåll:

• För både FX och FTX gäller att filter ska bytas regelbundet – FX på frånluft, FTX på både till- och frånluft.
• Frånluftsvärmepumpar presterar bäst när varmvattenbehovet är stort; under sommaren kan deras effektivitet sjunka.

Sammanfattning: Frånluftsvärmepumpar kan vara ett kostnadseffektivt alternativ för mindre byggnader, framför allt villor, där kanaldragning inte är praktisk eller kostnadseffektiv. FTX är det mest kompletta och energieffektiva valet för flerbostadshus eller för de som vill maximera energibesparing, komfort och inomhusklimat.

Hur fungerar ett FTX-system tillsammans med bergvärme som producerar varmvatten?

Ett FTX-aggregat och en bergvärmepump kompletterar varandra i ett gemensamt värmesystem:

• FTX sparar värme: Genom att återvinna 50–85 % av värmen i frånluften sänker FTX husets behov av köpt värme för uppvärmning av tilluften. Det betyder att bergvärmepumpen behöver leverera mindre energi till rumsuppvärmningen.
• Bergvärmepumpen täcker baslasten: Bergvärmen fortsätter att stå för husets kvarvarande värmebehov och producerar tappvarmvatten. Eftersom FTX minskar värmeförlusterna kan värmepumpens kompressor gå färre timmar per år, vilket förlänger livslängden och minskar elanvändningen.
• Ingen negativ påverkan på varmvatten: FTX påverkar inte varmvattenproduktionen direkt; det är bergvärmepumpens uppgift. Däremot blir den totala energibalansen bättre, eftersom mer av värmepumpens kapacitet kan riktas mot varmvatten de kalla dagarna när ventilationen redan sparar värme.
• Möjlig integrationspunkt: I vissa installationer kan värmepumpens köldbärarkrets förvärma eller avfrosta FTX-aggregatet vid extrem kyla, men oftast körs systemen separat: FTX sköter ventilation och återvinning, bergvärmen sköter värme och tappvarmvatten.
• Dimensionering: Eftersom FTX minskar husets effektbehov kan bergvärmepumpens storlek och borrhålsdjup ibland optimeras nedåt vid nybyggnad eller totalrenovering, vilket sparar investeringskostnad.

Sammanfattat samverkar FTX och bergvärme utan konflikter: FTX minskar värmebehovet, vilket gör att bergvärmepumpen arbetar effektivare och med lägre elanvändning, samtidigt som den fortsatt levererar varmvatten året runt.

Vad innebär behovsstyrd ventilation och hur påverkar det energianvändningen?

Behovsstyrd ventilation innebär att luftflödena i ett ventilationssystem anpassas efter den faktiska användningen av lokalerna. Genom att justera ventilationen baserat på närvaro, koldioxidnivåer, fukt eller tid på dygnet kan man optimera luftflödet för att både spara energi och säkerställa en god inomhusmiljö.

Exempel på behovsstyrning kan vara när sensorer i ett kontor, skola eller flerbostadshus känner av när folk är på plats och ökar luftflödet, medan ventilationen sänks vid frånvaro. I bostäder innebär detta att fläktarna går på lägre hastighet när huset är tomt eller under natten och ökar vid behov, till exempel när någon är hemma.

Hur påverkar behovsstyrning energianvändningen?

• Besparingar på fläktel: Genom att minska ventilationens flöde när det inte behövs kan energi sparas – upp till 50 % av fläktel kan sparas genom att systemet anpassas efter närvaro och användning.
• Förbättrad inomhusluft: Med behovsstyrning kan man säkerställa att ventilationssystemet alltid ger tillräcklig luftväxling vid hög belastning (t.ex. under arbetstid), samtidigt som det inte överventilerar vid tomma lokaler.
• Undvik överflöde: Behovsstyrd ventilation förhindrar onödiga luftflöden, vilket inte bara sparar energi utan också minskar slitage på fläktar och andra komponenter.
• Flexibilitet: Genom att anpassa ventilationen till aktuella förhållanden kan man också undvika att värmeenergi förloras när ventilationen är mer än vad som behövs.

För bostäder som använder mekanisk frånluft är behovsstyrning särskilt effektivt för att hålla driftskostnaderna nere samtidigt som komforten bibehålls. För kontorslokaler och skolor, där användningen varierar över dagen, kan det minska energianvändningen avsevärt.

Den största utmaningen med behovsstyrning i flerbostadshus är att det krävs system för varje enhet eller lägenhet. Detta gör behovsstyrd ventilation mer praktisk i nybyggnation eller större ombyggnadsprojekt än i äldre byggnader med gemensamma ventilationssystem.

Kan man energieffektivisera ventilationen utan att byta hela systemet?

Ja. Det finns flera kostnadseffektiva åtgärder som kan minska energiförbrukningen i ett befintligt ventilationssystem utan att hela anläggningen behöver bytas ut:

• Injustera luftflödena: En korrekt injustering säkerställer att varje rum får rätt mängd luft och eliminerar överflöden som slösar energi.
• Byt till EC-fläktar och installera varvtalsstyrning: Moderna fläktmotorer med frekvensomriktare kan spara upp till 30 % el jämfört med äldre AC-fläktar som går med konstant hastighet.
• Inför tids- eller närvarostyrning: Sänk fläkthastigheten när lokalerna står tomma och återgå automatiskt till nominellt flöde vid användning. Det reducerar både fläktel och uppvärmningsförluster.
• Byt filter i rätt tid: Smutsiga filter ökar tryckfallet och tvingar fläktarna att arbeta hårdare. Regelbundna filterbyten minskar elförbrukningen och förbättrar luftkvaliteten.
• Tätning och isolering: Åtgärda läckande kanalskarvar och isolera kanaler som passerar kalla utrymmen för att minska värmeförluster.
• Service av värmeväxlare: I FTX-aggregat bör värmeväxlaren rengöras och tömningssystemet för kondens kontrolleras. En igensatt växlare kan halvera värmeåtervinningen.
• Korta kanaler vid ombyggnad: Om planlösningen ändras kan man passa på att öka dimension, korta eller räta ut långa, krokiga kanaler för att minska tryckfall och fläktel.

Dessa åtgärder kan tillsammans ge energibesparingar på 10–30 % eller mer, ofta med kort återbetalningstid. De är särskilt lönsamma i äldre system där injustering och underhåll har eftersatts.

Hur ofta bör filter bytas för att ventilationen ska fungera energieffektivt?

Filterbyte i ventilationssystem är en viktig åtgärd för att bibehålla energieffektivitet och god luftkvalitet. Dock finns det inget fast intervall för när filter ska bytas, eftersom det beror på flera faktorer, såsom filtertyp, byggnadens placering, luftflöde och användning. Det är därför bäst att basera byte av filter på verkliga förhållanden och erfarenhet, samt tillverkarens rekommendationer.

Viktiga faktorer att ta hänsyn till:

• Tryckfall: Filterbyte bör ske när det slutliga tryckfallet uppnås, det vill säga när luftflödet börjar minska och fläktarna måste arbeta hårdare för att upprätthålla ventilationen. Detta kan vara den mest ekonomiska och effektiva tidpunkten för filterbyte, snarare än att följa ett fast tidsintervall.
• Hygien: Filter ska bytas när de blir ohygieniska, vilket kan uppstå när mikrobiell tillväxt sker. Detta är särskilt relevant för filter som tar in uteluft och där kondens eller fukt kan uppstå, vilket kan skapa grogrund för mögel eller bakterier. För inomhusfilter, särskilt i torra miljöer, är risken för mikrobiell tillväxt generellt lägre.
• Kostnad och effektivitet: Filter är ofta dyra att byta, och i många fall blir de faktiskt effektivare ju smutsigare de är – upp till en viss punkt. Detta gäller framför allt för grovfilter, där partiklarna hjälper till att fånga upp mindre partiklar. Därför kan ett filter vara fullt funktionellt och effektivt under längre tid än vad som vanligtvis rekommenderas.
• Leverantörens rekommendationer: Aggregat-leverantörer har ofta specifika krav för filterbyte för att garantin ska gälla. Dessa rekommendationer bör följas för att säkerställa att systemet fungerar optimalt och att garantin bibehålls.

Sammanfattning: Filterbyte ska baseras på erfarenhet, tryckfall och hygien, snarare än på ett fast tidsintervall. Att byta filter när det blir ohygieniskt eller när det uppnått ett visst tryckfall är oftast mer effektivt och ekonomiskt än att följa ett fast tidsintervall. Rådgör gärna med aggregat-leverantören för specifika rekommendationer för just ditt system.

Hur vet jag om mitt ventilationssystem fungerar som det ska?

För att säkerställa att ventilationssystemet fungerar effektivt och enligt gällande regler, är det viktigt att regelbundet kontrollera systemets prestanda och funktion. Här är några tecken på att ditt ventilationssystem kanske inte fungerar optimalt:

• Höga energikostnader: Om du märker att uppvärmningskostnaderna är onormalt höga trots att byggnaden är välisolerad, kan ventilationssystemet vara ineffektivt. Dålig värmeåtervinning eller för höga ventilationsflöden kan vara orsaken.
• Fuktproblem eller mögel: Om du ser tecken på fukt eller mögel på väggar, tak eller i garderober, kan det vara ett tecken på att ventilationen inte fungerar som den ska. Dålig ventilation leder till att fukt inte ventileras bort ordentligt.
• Oftare behov av filterbyten: Om filter måste bytas ofta trots att ventilationen är korrekt justerad, kan det tyda på att systemet inte är korrekt dimensionerat eller att det finns andra underliggande problem med flödena.
• Temperaturproblem i rummen: Ojämn temperatur i olika delar av byggnaden kan tyda på att ventilationen är obalanserad, vilket innebär att vissa rum får för mycket luft medan andra får för lite. En väl fungerande anläggning bör ge ett jämnt flöde i hela byggnaden.
• Ökat tryckfall i systemet: Om trycket i ventilationssystemet ökar mer än normalt kan det bero på igensatta filter, smutsiga kanaler eller andra hinder som orsakar att fläktarna måste arbeta hårdare för att bibehålla luftflödet.
• Ingen luftflödeskontroll: Om du märker att luftflödet från ventilationsdonen är ojämnt, eller om de känns varma eller kalla utan att det ska vara så, kan det vara ett tecken på att systemet behöver justeras eller servas.

Åtgärder: Den bästa metoden för att säkerställa att ventilationssystemet fungerar som det ska är att genomföra en OVK-besiktning (Obligatorisk Ventilationskontroll) av en certifierad ventilationskontrollant. En OVK-besiktning kontrollerar systemets funktion och säkerställer att det uppfyller gällande krav på luftflöde och inomhusklimat. Det är också en möjlighet att få professionella rekommendationer för eventuella förbättringar som kan göra systemet mer energieffektivt.

En annan viktig åtgärd är att regelbundet underhålla och justera ventilationssystemet – detta kan inkludera att byta filter, kontrollera flöden och se till att inga kanaler är blockerade.

Vad innebär energideklaration för byggnader och hur påverkar det ventilationen?

Energideklarationen för byggnader är en obligatorisk kontroll som syftar till att ge en överblick över byggnadens energianvändning, samt att föreslå åtgärder för att förbättra energieffektiviteten. För fastigheter som ska säljas, hyras ut eller byggas om är det ett krav att en energideklaration utförs av en certifierad energiexpert.

Ventilationens påverkan på energideklarationen:

• Ventilationssystemets betydelse: I energideklarationen tas byggnadens ventilationssystem upp som en av de största faktorerna för energiförbrukning. Om systemet har värmeåtervinning, som i FTX-system, eller om det är mekaniskt eller självdrag, påverkar det byggnadens energiprestanda.
• Värmeåtervinning: Om ventilationssystemet har ett värmeväxlarsystem (som FTX), kan det förbättra byggnadens energiprestanda genom att minska värmeförluster och minska behovet av uppvärmning. Detta redovisas positivt i energideklarationen.
• Frånluftsventilation: För byggnader med frånluftsventilation utan värmeåtervinning anges oftare ett högre energibehov, vilket kan sänka byggnadens energiklass.
• Åtgärdsförslag: En energideklaration inkluderar rekommendationer för åtgärder som kan förbättra byggnadens energieffektivitet, vilket ofta innebär att förbättra eller byta ut ventilationssystemet. Det kan handla om att byta till ett mer energieffektivt system, installera värmeåtervinning eller åtgärda brister i ventilationssystemets funktion.

Betydelsen för fastighetsägare:

• Förbättrad energiinsikt: En energideklaration ger fastighetsägaren en överblick över byggnadens energianvändning och identifierar områden där energibesparingar kan göras, inklusive ventilationssystemet.
• Ekonomisk påverkan: Genom att åtgärda ineffektiva ventilationssystem och installera t.ex. FTX eller förbättra isolering kan fastighetsägare minska både driftskostnader och energiförbrukning. Detta kan också höja fastighetens värde.
• Regelverk: Energideklarationen är en del av Boverkets krav för byggnader, och fastighetsägare måste följa de rekommendationer som ges för att uppfylla lagkrav och förbättra byggnadens energiprestanda.

Sammanfattning: Energideklarationen ger en översikt av byggnadens energianvändning och erbjuder förslag på åtgärder för att förbättra energieffektiviteten. För fastighetsägare innebär en bättre energiklass både lägre driftskostnader och potentiellt högre fastighetsvärde, samtidigt som det bidrar till en hållbar framtid genom minskad energianvändning.

Vilka är de största energibovarna i äldre ventilationssystem?

Flera faktorer i äldre ventilationssystem kan kraftigt påverka både effektiviteten och energiförbrukningen. Här är några av de största energibovarna:

• Fläktmotorer med låg verkningsgrad: Äldre fläktmotorer är ofta ineffektiva och kräver betydligt mer energi för att driva än moderna motorer. Bytet till energieffektiva motorer kan ge en avsevärd energibesparing, särskilt i system med många fläktar.
• Högt tryckfall: Om ventilationen inte är korrekt injusterad eller om kanalsystemet är otätt eller smutsigt, ökar tryckfallet i systemet. Detta kräver mer energi för att kompensera för tryckförlusten. Rengöring och tätning av kanaler samt att byta ut gamla filter kan minska tryckfallet.
• Otillräcklig värmeåtervinning: Äldre system saknar ofta effektiv värmeåtervinning, vilket innebär att värmeenergi går förlorad när den ventilerade luften skickas ut ur byggnaden. Moderna system som FTX, med högre värmeåtervinning, kan minska dessa förluster avsevärt.
• Brister i lufttäthet: Läckage i kanalsystemet, särskilt i äldre byggnader, kan leda till att fördröjd eller förlorad luft gör att fläktarna måste arbeta hårdare. Att åtgärda dessa läckor kan minska behovet av ytterligare energi.
• Föråldrade filter: I äldre system är ofta filtren ineffektiva och har högre tryckfall, vilket leder till högre energiförbrukning för att hålla flödet uppe. Att byta till filter med lägre tryckfall men med bibehållen prestanda kan minska den energi som används för att övervinna tryckfallet.
• Felaktig driftsstyrning: Många äldre ventilationssystem saknar behovsstyrning och körs på konstant flöde, oavsett om det finns behov eller inte. Med modern styrteknik kan flödet justeras efter verksamhetens eller byggnadens faktiska behov, vilket kan spara upp till 30–40% av energiåtgången för ventilationen.

Sammanfattning: De största energibovarna i äldre ventilationssystem är ineffektiva fläktmotorer, högt tryckfall, otillräcklig värmeåtervinning, luftläckage och ineffektiva filter. Genom att åtgärda dessa kan man förbättra systemets energieffektivitet avsevärt. Regelbundet underhåll, rätt injustering och byte av föråldrade komponenter är viktiga åtgärder för att optimera ventilationens energianvändning.

Relaterad information