Guide för val av ventilationsfilter enligt ISO 16890

Att välja rätt luftfilter är viktigt både för hälsan, ventilationssystemets funktion och energianvändningen. Den nuvarande standarden för filterklassning heter ISO 16890 och gäller sedan 2018. Den ersatte då den tidigare standarden EN 779. ISO 16890 fokuserar på hur bra filtret fångar upp partiklar i olika storlekar – något som är direkt kopplat till luftens kvalitet och hälsorisker.

Vad betyder PM1, PM2,5 och PM10?

I ISO 16890 testas filter enligt hur bra de fångar upp partiklar i tre storlekar. Dessa storlekar definieras utifrån partiklarnas aerodynamiska diameter – det vill säga hur de beter sig i luftflödet:

• PM1 – ultrafina partiklar under 1 mikrometer, t.ex. avgaser, sot och virusbärande droppar.
• PM2,5 – fina partiklar under 2,5 mikrometer, t.ex. rök, förbränningspartiklar och vissa allergener.
• PM10 – grova partiklar under 10 mikrometer, t.ex. pollen, damm och mögelsporer.

Ju högre ePM-värde ett filter har, desto bättre är det på att fånga partiklar i just den storleken. Exempel: ePM1 80 % betyder att filtret avskiljer minst 80 % av partiklar under 1 µm – vilket är särskilt viktigt för hälsan eftersom dessa tränger djupt in i lungorna.

Vad är ODA och SUP?

För att välja rätt filterklass utgår man från två faktorer, enligt standarden SS‑EN 16798‑3:

• ODA (Outdoor Air): Klassificerar hur förorenad uteluften är vid byggnaden – från ren landsbygdsluft till kraftigt trafikpåverkad stadsluft.
• SUP (Supply Air Use Category): Anger hur känslig inomhusmiljön är och vilka hygienkrav som ställs – från operationssalar till soprum.

ODA – uteluftens kvalitet

• ODA 1: Ren eller endast tillfälligt förorenad uteluft, t.ex. landsbygd. Partikelhalter i nivå med WHO:s riktlinjer.
• ODA 2: Måttligt förorenad luft, t.ex. i förort eller mindre tätort. Partikelhalter upp till 1,5× WHO:s gränsvärden.
• ODA 3: Kraftigt förorenad luft, t.ex. i stadskärnor, nära tung trafik eller industri. Halterna överskrider WHO-värden med bred marginal.

SUP – inomhusmiljöns känslighet

• SUP 1: Mycket höga hygienkrav, t.ex. operationssalar, renrum och laboratorier.
• SUP 2: Höga krav, t.ex. bostäder, kontor, skolor och förskolor.
• SUP 3: Medelkrav för tillfällig vistelse eller tekniska miljöer, t.ex. lager, butik, serverrum.
• SUP 4: Låga krav, t.ex. trapphus, förråd, WC – utrymmen med kortvarig vistelse.
• SUP 5: Mycket låga krav, t.ex. soprum, garage, teknikutrymmen utan stadigvarande vistelse.

➜ Läs vad lagen säger och hur det påverkar OVK & garantier

Rekommenderade filter för till- och frånluft

Tabellen nedan visar rekommenderad filterklass för olika byggnadstyper beroende på luftens föroreningsnivå (ODA) och lokalens känslighet (SUP). Den visar både tillufts- och frånluftsfilter enligt ISO 16890 samt motsvarande klasser i den äldre standarden EN 779.

E‑posta Ring

Är filterklasser ett lagkrav?

Nej – det finns inget direkt lagkrav i Sverige som säger att du måste använda en viss filterklass. Men det finns funktionskrav i lagstiftningen som gör att fel filterval ändå kan leda till anmärkningar vid kontroll.

Vad säger reglerna?

• BBR (Boverkets byggregler) ställer krav på att inomhusluften ska vara hälsosam och att ventilationssystem ska fungera som avsett.
• Plan- och bygglagen kräver att byggnader ska ha lämplig luftkvalitet.
• OVK (Obligatorisk ventilationskontroll) kontrollerar inte filterklass direkt – men om filtret är av fel typ eller bristande kvalitet så att systemets funktion påverkas, kan det ge anmärkning. Det gäller särskilt om man avviker från det som anges i drift- och skötselinstruktionen eller om kanaler och komponenter riskerar nedsmutsning.

Filterklass ska anges i driftsinstruktionen

Filterklass bör anges i drift- och skötselinstruktionen så att systemets funktion kan bevaras och kontrolleras över tid. Om fel filter används kan det påverka både luftkvalitet och aggregatets livslängd.

Leverantörens krav kan påverka garantin

Många tillverkare kräver att deras egna filter eller angivna filterklasser används under garantitiden. Att använda andra filter än original kan innebära att garantin upphör att gälla.

Hur påverkar filterklassen energiförbrukningen?

Finare filter ger högre tryckfall, vilket kräver mer fläktenergi. Tabellen nedan visar typisk ökning av elförbrukning vid byte till tätare filter. Den är uppdelad på villa (0,1 kW fläkt) och större fastighet (3 kW fläkt) med kontinuerlig drift. Kolumnerna visar ökad energianvändning och kostnad baserat på 1 kr/kWh:

Fotnot: Beräkningen utgår från kontinuerlig drift (24 h/dygn, 365 dagar/år) med fläktar på 0,1 kW (villa) respektive 3 kW (större fastighet). Årsförbrukningen blir därmed 876 kWh och 26 280 kWh. De procentuella ökningarna är hämtade från branschdata och gäller tryckfallsökning vid byte till tätare filter enligt tidigare EN 779. Principen är densamma vid ISO 16890. Kostnad är baserad på 1 kr/kWh.

Som framgår av tabellen är kostnadsskillnaden liten i en villa, men betydande i större fastigheter där driftkostnader snabbt kan påverkas av filtervalet. Ett nedsmutsat filter fungerar i praktiken som ett tätare filter – tryckfallet ökar, fläktarna måste jobba hårdare, och energiförbrukningen stiger. Därför är det viktigt att byta filter i tid, inte bara av hygieniska skäl utan även för att undvika onödig elförbrukning. Regelbundna filterbyten är ofta mer energieffektivt än att försöka förlänga livslängden på ett filter som redan börjat sätta igen.

Sammanfattning

• Filterklass är inte ett lagkrav – men rätt klass behövs för att uppfylla funktionskraven
• Fel filterval kan ge anmärkning vid OVK om det påverkar funktionen
• Filterklass ska stå i driftinstruktionen – följ den
• Originalfilter kan krävas för att garantin ska gälla
• Högre filterklasser ökar energianvändningen – välj inte finare filter än vad ODA och SUP kräver